Flugovalpen

Jag uttalade mig tydligen lite "luddigt" i förra inlägget om hundarna.

Ska försöka förtydliga lite. :)

Jag menar självklart inget illa om varken pitbull, amstaff eller terrier. Jag är helt för att om en hund beter sig illa så är det till 95% ägaren fel! Det var det jag försökte få fram att jag tycker att folk oftast skaffar sig fel ras för helt fel anledning. Själv har jag en liten hund för att jag vet att jag skulle aldrig kunna vara så konsekvent som man måste vara mot stora hundar. Men med det menar jag ju inte att små hundar inte heller behöver gränser för det behöver dom.

Och som Crazyangel skrev i en kommentar till inlägget: "Vilken hund som helst blir aggressiv i fel händer, oav om det är en tax, golden eller papillon!"

Jag håller helt klart med! Men jag kan även tycka att en aggressiv chihuahua är lättare att hantera än en aggressiv golden tex. Vilken ras som helst som inte blir hanterade på rätt sätt har ju självklart tendens att bli jobbiga och svårhanterade!

Jag tror att igentligen hur jag än formulerar mig så är det nog alltid någon som kan störa sig på nått. Så det är väl bäst att jag slutar.. :P

Men det jag ville få fram genom att lyfta fram den artikeln var att jag helt enkelt tycker att fel personer skaffar fel hundras och av fel anledning och kan sedan inte ta hand om dom! Och för att förtydliga igen: Människor ligger till 95% bakom hundens dåliga egenskaper! Visst kan man alltid få en hund med dåliga gener men jag är övertygad om att man med rätta metoder kan få vilken hund som helst att vara hur go som helst! :)

Så mitt inlägg om hundarna var inte på nått sätt ett försök att snacka skit om nån speciell hundras! Jag tycker om amstaff och anser att människor har gett dom helt fel rykte då dom är super goa hundar om dom bara får rätt uppfostran och aktivering! Precis som alla andra hundraser!

Tänkte posta ett svar på ett inlägg jag gjort på Chinchillor ifokus:

Tyvärr har jag inga chillor för tillfället men jag har planer på att skaffa igen i framtiden. Och igen skriver jag just för att jag har faktiskt haft chillor för ca 5-6år sedan lr nått sånt. :)

Att jag ens fick upp ögonen för chinchillor var för att en gammal klasskompis till mig skaffade en när vi var unga, detta måste vart för över 10-15år sedan, minns inte riktigt.

Och sen när vi flyttade ut till hus på landet och jag fick ett stort rum så vart jag ju självklart sugen på ett eget husdjur utöver familjens hundar, katter och kaniner. Och vad fick jag syn på då?! Jo en chinchilla på Fäboden(en djuraffär)! Men mamma gick inte riktigt med på att jag skulle skaffa en men varje gång vi var där ute gick jag direkt in i djurrummet och kollade efter honom och suktade.. :) Men en dag när jag gick in i rummet så var buren tom. Chinchillan var såld. Och mitt hjärta gick ju nästan i tusen bitar.. :( Jag vart riktigt ledsen, jag hade ju redan fallit som en fura för honom och nu var han borta.

Några veckor senare så satt jag och mamma och läste UNT (Uppsala Nya Tidning) och kom in på till salu sidan. Väl där hittar vi en annons om en chinchilla + bur som säljes för 500kr. Bra pris tänkte vi. Och eftersom jag gått och längtat så efter chillan på Fäboden så gav mamma med sig och vi ringde på annonsen och åkte samma dag och hämtade chillan.

Väl där, vet ni vad ägaren säger?! Jo att hon köpt chillan på Fäboden för några veckor sedan! Så var det ödet lr?! Det var samma chilla som jag gått och suktat efter gång efter gång! :D

Så min första chilla kärlek hette Billy och var standargrå. Han hade en jätte liten stamtavla oxå. Liten säger jag då själva stamtavlan inte var större än typ ett id-kort. :)

Efter att jag hade haft Billy ett tag så frågade min kompis om jag ville ha hennes hona som då var 9år gammal, Billy var 9mån. Hon sa att hon hade varit hos en uppfödare tidigare men vart omplacerad pga att hon inte gav några ungar och nu var hon ju gammal så jag tänkte att dom kan säkert bo ihop och få sällskap utan att det kommer massa ungar.

Samma dag som Hoppsan, som hon hette, kom hem till oss fick dom träffas på golvet i mitt rum. Jag släppte ut dom så dom fick springa löst, vilket dom fick varje kväll. Och så fort dom träffades där på golvet så rök dom ihop en snabbis för att sedan springa åt varsitt håll.. Och mina tanker gick ju direkt: Nej vad har jag nu gett in mig på, jag kommer att få sitta med två burar. :/ Men redan samma natt så lät dom mig inte sova för att dom skrek efter varandra! :D Så det gick jätte bra. :)

Fast efter att jag hade haft dom ett bra tag så vad tror ni vi hittade i höhäcken en dag?! Jo en liten unge. Det var en hane som fick namnet Bambino. :)

Tyvärr var jag dock tvungen att sälja dom då jag flyttade till ett ställe där jag inte fick ha chillor. Men dom fick flytta till en tjej som verkade vara jätte glad över dom 3 chillorna. :) Dom hade en hona sedan innan så Bambino fick flytta ihop med henne medans Billy och Hoppsan fick bo kvar ihop och tror ni inte att jag fick ett samtal några månader senare där hon glatt berättade att Hoppsan och Billy fått en unge till?! :) Då suckade jag glatt och tänkte att då borde dom trivas iaf. :)

Men fy vad jag saknar dom. Varje dag. Speciellt Billy! Hoppsan var lite grinig och speciell men Billy var och är min drömchilla! Hade jag fått en chans att köpa tillbaka honom skulle jag inte tveka! Usch det gör ont så mkt saknar jag honom.. Nu måste jag sluta skriva annars kommer jag börja gråta.. :P

Nu har jag varit i sthlm tur o retur för att hämta en liten silversvart långhårs satin hane till min kompis Malin i "scowne".. Han är köpt från en jätte duktig uppfödare som heter Lotta, hon har Geishas hamsteruppfödning.. :)

Kul att så många är med och tävlar! :) Ska bli riktigt spännande att se vem som har turen med sig och vinner sen! ;D

Nu ska jag instalera lilla Bon Bon, som jag tror att den lilla hamstern hette.. :) Och sen ska jag fixa iordning lite kaffe och vänta på att Malin ska komma online. Kanske ska plocka lite hemma oxå så att man kan se golvet.. Just nu ligger det leksaker precis överallt.. Men det är väl så det brukar vara så länge barnet är vaket.. :/

Tudelu!