Flugovalpen

Fick en slänga av glatt humor tidigare idag och gick runt och fjantade mig inför alla. Och fick den goda idén att försöka få Udden att skratta också. Men det skulle jag aldrig ha gjort för fy vad ont jag har och vad illamående jag är just nu! Fy det var INTE värt det!!

Jag gjorde Carltons fina dans från "Fresh prince in Bel Air" och nästan direkt efter kände jag hur ont det börja göra. Gick in och satte mig i soffan och tänkte dricka mitt thé och fika lite men jag klarade inte av det. Jag sprang gråtandes in i sovrummet och var tvungen att lägga mig ner. La mig ner och försökte hitta en liggställning som inte gjorde ont men det gick inte. Hittade ingen. Det gör ont hur jag än ligger och även när jag sitter upp.. Tänkte att jag går och lägger mig på en mjukare madrass så kanske det blir bättre.. Så jag gick ner och la mig istället. Fast innan jag gick ner så kom Udden in med två panodil till mig.

Gick ner och la mig och hann väl ligga ner i kanske 5min innan jag var tvungen att springa in på toa och kräkas för att jag mådde så illa pga smärtan. Det är första gången jag kräks för att jag har ont måste jag säga! Helt sjukt!

Jag har fortfarande ont men det känns lite bättre nu iaf. Ska gå och lägga mig och hoppas på att allt är tillbaka till det normala imorgon. Hoppas inte på nån träningsvärk lr liknande för då blir jag tokig! Bort med smärtan!

Nu i efterhand kan jag väl förstå att Carltons dans är lite väl för avancerad för nån som fött barn för bara 2v sedan. :P Ska komma ihåg det till framtiden så att detta inte händer igen! :P

Idag har vi haft hembesök av en tantaloona från bvc. Dom gör ju alltid så att första besöket görs hemma av nån konstig anledning. Jag som inte gillar att ha besök från folk som jobbar för kommunen.. Men den här tantaloonan var faktiskt helt okej! Trevlig och vettig verka hon. :) Får hoppas att det håller i sig. ;P Thihi!

Hon kom och informerade om en massa bra saker. Visste väl det mesta men bra med en liten påminnelse. :) Vissa saker och ting ändrar sig ju med åren så det som var "inne" att göra med Elliott kanske inte alls är det som är "inne" just nu så då är det bra med en liten genomgång så man vet vad man ska göra nu för tiden. Tänk att vissa saker kan faktiskt ändras på så kort som knappt 4år.

Som sagt så var hon jätte trevlig och vi satt nog och pratade i mer lr mindre en timme. Och i slutet av timmen så var det ju då dax för vägningen. Dom har ju med sig en våg för att ta en "start" vikt så att säga.. Och tror ni jag vart lite förvånad när jag ser vad vågen stannar på?! Han hade nästan gått upp 1kg sen senaste vägningen!! Helt sjukt! Fortsätter han så här så kommer han ju att bli en liten knubbis! :O Haha! Mamma brukar säga att barn inte kan bli tjocka på bröstmjölk men jag tror nog att William har tänkt motbevisa henne! Haha!

Så nu väger alltså William 4340g. Fick ju dock ingen längd idag men det blir det ju nästa gång. :)

Det är skönt att han inte har några problem alls med vikten och maten. Det hade varit riktigt jobbigt. Jag är ju väldigt lyckligt lottad som har så mycket mjölk som jag har. Som sagt så är vi kossor i min släkt! Haha! Iaf på mammas sida. Det är skönt att slippa hålla på med ersättning och flaskor och grejjer. Räcker väl att Elliott fortfarande dricker sin nattvälling. ;)

Nej man kanske skulle försöka lägga sig i en någorlunda okej tid i kväll. De senaste dagarna har jag varit uppe till kl. 2-4 på nätterna och det är inte okej. Folk brukar klaga att dom inte får sova för sina nyfödda barn men jag får inte sova för att jag själv inte tillåter mig och hur dumt är inte det?! William sover hur bra som helst, nästan för bra! ;)

Men både igår och idag har jag tagit en liten powernap tillsammans med Wille på dagen. Fast det har inte så mkt varit för att jag har varit trött utan mer för att jag har haft en sån helvetes huvudvärk pga min förkylning. Ännu en anledning till varför jag är dum i huvudet som är uppe mer än nödvändigt! :P

Det dumma är ju att jag går ju upp en stund vid 7-tiden när Elliott ska åka till dagis för att säga Hej då och sånt till honom. :) Dom väcker ju ändå mig så lika bra att gå upp och pussas lite då eller vad säger ni?! ;)

Men nu ska jag ta lilla William på axeln och gå in och lägga mig. :) Ska bara se till att han ammar lite från ena tutten så att jag slipper översvämning i natt. :P Nackdelen med att vara mjölkko..

Jag satt precis och kollade på tv medans jag ammade lilla William och hör först hur Molly håller på och knäppar sig. Jag fattar först inte vad hon höll på med. Det verkade som att hon var rädd för nått på soffan men jag såg ingenting. Trodde först att det är väl nån skugga eller nått som hon reagerar på men konstigt att hon inte sett den tidigare då det faktiskt har varit mörkt ett tag och hon låg ju på soffan ganska nyligen. Ett tag funderade jag på om det kanske kunde vara Elliotts byxor som han slängs på soffan som hon reagerade på men hon kollade mer mot andra sidan av soffan. Det tog ett bra tag innan jag såg vad det faktiskt var hon var rädd för! Ni kan aldrig gissa vad det var! ;P Haha! Jo en fluga!! Vi har en sån där klibbgrej som flugorna ska fastna på precis ovanför den soffan. Men ni som haft såna tidigare vet att ibland så fastnar inte alla flugor utan dom får bara lite klibb på sig för att sen ramla ner och inte kunna flyga. Så flugan satt ju mer lr mindre fast på soffan och kunde inte riktigt flytta så långt på sig utan han försökte vifta på vingarna men kom ingenstans och det tyckte Molly var jätte läskigt!

Men efter ett bra tag, hon måste hållt på i minst 5-10min innan jag ens fattade vad det var hon ens var rädd för, så vågade hon sig ändå fram och nosa lite på den men hon var väldigt på sin vakt ändå. Så jag bestämde för att gå fram och visa den för henne. Så jag går fram och petar på den och då fastnar den ju självklart på mitt finger och sen sätter jag fingret i en höjd så att Molly kan komma fram och nosa om hon vill och självklart vill hon det. Hon är ju så nyfiken så hon håller på och dör! Och vad tror ni inte händer när hon kommer fram och nosar?!
Jo men självklart så kommer hon för nära så att flugan fastnar på hennes nos! Eller strax under nosen faktiskt så hon hoppar ju bak för att sen smaska i sig den. :P
Men det kändes så typiskt Molly! Hon är ju så klantig så hälften vore nog! Haha! Nyfiken och klantig det är Molly i ett nötskal! ;)

Elliott kom precis och visade sin fot för mig och vad tror ni inte sitter där mellan tårna?!
Jo en fästing! Och den var inte liten heller! Konstigt att vi inte har sett den tidigare när vi tagit på Elliott strumporna. :S Så länge kan den inte ha suttit. Den satt inte så den syntes sist jag satte på strumporna iaf..

Elliott kom iof för ett par dagar sedan och sa att han hade ont i tån och då såg man att den var lite röd men man fick ju inte kolla så noga på tån utan man får se på avstånd och då såg man inget mer än att tån var just lite röd. Men efter den gången har han inte nämnt tån flera gånger så då har man ju inte tänkt på det.
Men tån är fortfarande lite röd och svullen så det gäller att hålla lite koll på tån så att det inte blir mer rött och svullet. Elliott har ju inte fått nån fästingspruta så lite orolig blir man ju.. Det här är hans livs andra fästing. Usch fy och blä på de små liven! Där är ett par djur man kan leva utan! Dom och flugor! :P

Ja man kanske skulle ta och klä på barnet.. Kommer ihåg att det var nån som sa när Elliott var liten att det var ju bra att klä på barnet på dagarna så att dom känner att det är skillnad mellan dag och natt.. Typ som att dom inte skulle göra det annars? Nej för barn kan ju inte skilja på ljus och mörker eller?

Men hur dumt det än låter så har det fastnat och det är nått jag faktiskt tycker är lite vettigt. Bara för att han sover typ dygnet runt så behöver han ju inte vara naken dygnet runt för det. Fast nog är det skönt att slippa slita av en massa kläder bara för att byta blöja varje gång. :P

Oftast så klär jag på honom body, byxa och strumpor men efter första blöjbytet efter påklädningen så har byxorna och strumporna en tendens att "glömmas" bort.

Nu skriker barnet! Dax att tuttas! :)

I måndags var vi tillbaka på BB för att göra läkarkontrollen man gör när bebisarna är 5-7 dagar gamla.
Vi hade tid vid 10.45 men när man kom dit så var det nummerlapp som gällde så det tog ett tag innan vi kom in. Lite jobbigt tycker jag. Har man tid så vill jag komma in på den tiden men men vi kom ju in till slut iaf. Det var 2 personer innan mig så det tog inte jätte lång tid.

Fick klä av lilleman så att han bara hade blöja och en handduk på sig. Sen när dom kom och ropade upp vårat nummer så fick vi komma in till två barnmorskor som vägde honom och jag tog en lättnads suck när jag såg att han redan vid 5 dagars ålder var uppe över sin födelsevikt. :) Iof bara 20g men det är ju bättre än ingenting! ;) Så i måndags vägde han alltså 3680g. Min stora kille! :)

Sen efter vägningen fick man gå ut och sätta sig och vänta på läkaren. Vi hann knappt gå ut ur rummet innan vi vart inkallade till läkaren så det var ju verkligen plus poäng! Läkarna jobbade fort men var inte slarviga för det, tyckte inte jag iaf. :) Först var det en läkarstudent som klämde och kände på lilla killen. Dom böjer och vrider och känner och klämmer. William såg inte ut att tycka det var jätte roligt men han skrek inte iaf som tur var. Det är så jobbigt när dom ligger och skriker när dom blir undersökta! Man vill ju bara ta upp och trösta dom men det kan man ju inte just då tyvärr. Sen efter att läkarstudenten hade känt klart så var det dax för den riktiga doktorn att känna och klämma och göra precis exakt samma saker som studenten hade gjort. Då tröttna William ut så då kissade han på doktorn! Haha! Det gjorde han rätt i tycker jag! Man kan ju inte ligga där naken hur länge som helst och när dom börjar taffsa på kulorna har det väl ändå gått lite väl långt så då får dom straff! Haha! Läkarn var dock helt cool och fortsatte bara med det han höll på med fast han höll ju självklart handduken för så att han slapp få över sig och över hela britsen lr vad man ska kalla det han låg på för. :P

Sen efter den kontrollen så var det dax att gå ut och sätta sig och vänta på hörselkontrollen, den sista kontrollen. Vi hann knappt sätta oss ner så vart vi inropade på ett nytt rum så det var bara att resa sig och gå in. Och dom började fråga lite och så sa jag: "Hann har redan kissat på andra läkaren så ni behöver inte vara oroliga" och då sa dom "Har du redan varit inne hos läkaren så behöver du inte vara här!" Men vad bra att man visste det då. :P Så det var bara att gå ut och sätta sig igen. Sen fick vi väl vänta 5-10min eller nått innan vi fick komma in till hörselkontrollen. Väl där gick allt jätte snabbt och bra. Hon förklarade vad hon skulle göra och hur den lilla apparaten hon skulle stoppa in i Williams öra fungerade. Sen stoppade hon in apparaten i ena örat och efter en kort stund gav den av sig ett pip, vilket betydde att han har hörsel på det örat. Sen var det dax för nästa öra och där tog det lite längre tid innan det kom nått pip så man hann börja tänka lite att man kanske hade ett barn som är döv på ena örat men just när tankarna började komma så pep det till iaf. Så enligt den där grejjen så hör han iaf! Men så har vi ju ett höselproblem i våran släkt som kallas för Selektiv hörsel! ;P Haha! Man hör bara det man vill höra! Haha! :P

Så allt såg bra ut iaf skönt nog. :) Jag var lite orolig över vikten faktiskt iom att han äter så sällan. Ibland är det 6 timmar mellan gångerna och sen äter han bara i 10-20min men tydligen så får han i sig det han behöver iaf. :) Så det var väldigt skönt att få veta det. Jag har ju försökt att väcka honom för att tvinga honom att äta lite men han har bara spottat ut tutten och somnat om igen så var lite orolig för hur man ska göra om man ska väcka barnet och tvinga dom äta om dom nu inte vill äta. Men det fanns ju en bra förklaring på varför han inte vill äta. Han är ju mätt! :) Så både vikten och läkaren lugnade ner mig där. Riktigt skönt! Och allt annat ser ju också fint ut så nu kan jag vara lugn och ta dagarna som dom kommer. ;)

Nu har navelstumpen äntligen ramlat av!
Jag tycker den är så äcklig så jag är glad att den äntligen är borta. :P Tur att den bara sitter där ett par dagar. :)
Men nu ser det lite läskigt ut precis så här direkt efter att den har ramlat av, men det brukar ju gå över fort iaf. Har jag för mig. ;P Thihi!

Såg redan igår att den var på väg bort så jag försökte vara så försiktig jag kunde när jag bytte blöja och sånt. Man vill ju inte råka riva bort den, vem vet det kanske gör ont då?! Nej fy! Det är just det jag tycker är obehagligt och jobbigt med navelstumpen!

Men nu behöver jag inte oroa mig längre! ;) Den låg så fint i blöjan när vi vakna i morse så det var bara att ta ut och slänga och inte behöva oroa sig mer! ;D Thihi!

Den 1 september kl 05.52 bestämde sig en liten grabb att titta ut.
En liten skrutt på 3660g fördelat på 50cm.

Förlossningen tog inte allt för lång tid men var jobbig trots tiden. Skönt att man ändå inte har nån större tidsförfattning när man väl ligger där. ;) Fast det tog ju trots allt bara en tredjedels så lång tid den här gången gentemot förra gången och denna gången slapp jag bli igångsatt. :) Men förlossningshistorian kan vi ta en annan gång. :)

Vi har varit hemma ett par dagar nu. Åkte hem redan i fredags så helgen har spenderats hemma och har gått hur bra som helst. :) Han är verkligen snäll min lilla gosklump! :) Han äter och sover och nu har han börjat skita som en riktig man också! Haha! Dvs alldeles för ofta! :P Brås på far sin! Haha!

Mjölken har runnit till ordentligt nu och det finns nästan mer mjölk än vad han äter upp så om nån vill ha är det bara att ringa! Haha! Lite mjölk till kaffet kanske?! ;P

Nu börjar lillkillen vakna så ska gå in och ge lite mer mjölk till honom. Gäller bara att sätta i sånt där mjölkskydd i bh:n först annars så har vi snart mjölk överallt! Samtidigt som det är skönt att ha så mycket mjölk så är det lite jobbigt också, iaf när båda är superfyllda. Han kan ju bara äta ur ett åt gången och då rinner det ju ur det andra så handdukar och mjölkskydd är mina bästa vänner just nu! :P

Nej nu säger William att det är matdax. :)