Bad day..
Igår var jag tvungen att avliva en av mina hamstrar. Jag märkte redan i måndags kväll att han var dålig då han lät. Pep, nös och rossla gjorde han.. På tisdagen vart han snabbt sämre.. Jag ringde till Uppsala Veterinärmottagning men dom skulle ha 550kr bara för besöket och sen fick man se vad som behövdes göras och beroende på det så skulle priset gå upp.. Och det hade jag tyvärr inte råd med. Så jag ringde till dom här i Knivsta och frågade om dom var bra på smådjur och dom sa ja men tyvärr var alla tider upptagna idag men jag skulle återkomma vid 18 och då ringa direkt till praktiken och få prata med veterinären så kanske han skulle kunna klämma in mig..
Så vid 18.10 så ringde jag och fick tid vid 20.30.. Så jag och Elliott gick dit med lilla Soft Spot och satte oss vid 20.30 men som det brukar vara så var det försenat så först runt 21-tiden fick vi komma in till veterinären och han sa direkt att det såg inte bra ut.. Lilla Softis kunde inte ens öppna ögonen och näsan var den oxå ihopklippad typ. Eftersom jag redan ställt in mig på det värsta från början eftersom hans sjukdomsförlopp gick så himla fort så behövdes det inte mkt övertalning från hans sida. Jag sa nästan på en gång att jag hade bestämt mig för avlivning och han höll med om att han tyckte att det var det bästa beslutet då det finns 2 sorters "förskylning", som var det han verkade ha, och den ena är latent (heter d så?) och finns i kroppen redan vid födseln och bara väntar på att få bryta ut och när den väl gör det så finns det inget att göra, dvs den är obotlig och dödlig. Däremot om det är en vanlig förskylning, som är rätt vanlig bland hamstrar då dom kan smittas av människor, så går den att behandla med antibotika men det är ju lite risk det oxå då hamstrar är väldigt beroende av sin tarmflora.
Han berättade lite mer oxå men jag lyssnade inte så jätte noga. Vilket jag ångrar nu men jag var så inställt på hamstern och Elliott.. Stackars Elliott började ju gråta när veterinären stängde dörren efter oss.. Så veterinären gick och hämtade Elliotts vagn så fick han sitta där och tro det eller ej men han sätt jätte fint där medans vi avlivade hamstern.
NU KAN KÄNSLIGA MÄNNISKOR SLUTA LÄSA!
Vi hade lite problem att få upp Softis eftersom han inte såg nått och säkert inte kände doften av oss heller så var han ju väldigt på sin vakt och minsta lilla vi rörde honom så ryckte han till.. Men efter ca 5-10 minuter av klappning så fick jag upp honom. Vid den tiden hade jag redan sagt avlivning så veterinären hade redan hämtat sprutan. Så jag som annars hatar nålar och tittar bort så fort det kommer fram en spruta stod nu och höll i lilla Softis. Jag fick ta honom i nackskinnet och han orkade inte ens streta imot. :( Sprutan åkte sakta in i magen och jag såg hur han tömde hela sprutan i magen på honom. Han ryckte knappt en till.. Han var redan så trött.. :( Han var med andra ord inte alls bra! Vilket jag redan visste.. Sen la vi ner honom i hans transportbur och han slutade andas efter ca en halv minut.. Så var det livet borta.. Väldigt ledsamt då han inte alls var gammal utan ca 3-4mån..
Så idag är det tugnt. Inte bara för hans skull utan även för oron för resten av gänget. Jag har ju just nu även en kull på 5st småttingar som stod i samma rum.. Så idag känns allt hopplöst.. Jag hoppas dock att det ska ha varit nått som inte är smittbart! Jag var väldigt nog med att sprita händer efter jag tagit i honom och transportburen som han åkte till veterinären i är nu slängd!
När Elliott vaknat ska vi även iväg till apoteket och köpa virkon för att göra rent buren han bodde i med.. Sen åker den nog ut i förrådet på obestämd tid.. Tror inte jag vågar använda den på ett tag.. Nojjig jag vet men bättre det säkra före det osäkra.. Fast virkon ska ju ta dö på det mesta om inte allt..
Så vid 18.10 så ringde jag och fick tid vid 20.30.. Så jag och Elliott gick dit med lilla Soft Spot och satte oss vid 20.30 men som det brukar vara så var det försenat så först runt 21-tiden fick vi komma in till veterinären och han sa direkt att det såg inte bra ut.. Lilla Softis kunde inte ens öppna ögonen och näsan var den oxå ihopklippad typ. Eftersom jag redan ställt in mig på det värsta från början eftersom hans sjukdomsförlopp gick så himla fort så behövdes det inte mkt övertalning från hans sida. Jag sa nästan på en gång att jag hade bestämt mig för avlivning och han höll med om att han tyckte att det var det bästa beslutet då det finns 2 sorters "förskylning", som var det han verkade ha, och den ena är latent (heter d så?) och finns i kroppen redan vid födseln och bara väntar på att få bryta ut och när den väl gör det så finns det inget att göra, dvs den är obotlig och dödlig. Däremot om det är en vanlig förskylning, som är rätt vanlig bland hamstrar då dom kan smittas av människor, så går den att behandla med antibotika men det är ju lite risk det oxå då hamstrar är väldigt beroende av sin tarmflora.
Han berättade lite mer oxå men jag lyssnade inte så jätte noga. Vilket jag ångrar nu men jag var så inställt på hamstern och Elliott.. Stackars Elliott började ju gråta när veterinären stängde dörren efter oss.. Så veterinären gick och hämtade Elliotts vagn så fick han sitta där och tro det eller ej men han sätt jätte fint där medans vi avlivade hamstern.
NU KAN KÄNSLIGA MÄNNISKOR SLUTA LÄSA!
Vi hade lite problem att få upp Softis eftersom han inte såg nått och säkert inte kände doften av oss heller så var han ju väldigt på sin vakt och minsta lilla vi rörde honom så ryckte han till.. Men efter ca 5-10 minuter av klappning så fick jag upp honom. Vid den tiden hade jag redan sagt avlivning så veterinären hade redan hämtat sprutan. Så jag som annars hatar nålar och tittar bort så fort det kommer fram en spruta stod nu och höll i lilla Softis. Jag fick ta honom i nackskinnet och han orkade inte ens streta imot. :( Sprutan åkte sakta in i magen och jag såg hur han tömde hela sprutan i magen på honom. Han ryckte knappt en till.. Han var redan så trött.. :( Han var med andra ord inte alls bra! Vilket jag redan visste.. Sen la vi ner honom i hans transportbur och han slutade andas efter ca en halv minut.. Så var det livet borta.. Väldigt ledsamt då han inte alls var gammal utan ca 3-4mån..
Så idag är det tugnt. Inte bara för hans skull utan även för oron för resten av gänget. Jag har ju just nu även en kull på 5st småttingar som stod i samma rum.. Så idag känns allt hopplöst.. Jag hoppas dock att det ska ha varit nått som inte är smittbart! Jag var väldigt nog med att sprita händer efter jag tagit i honom och transportburen som han åkte till veterinären i är nu slängd!
När Elliott vaknat ska vi även iväg till apoteket och köpa virkon för att göra rent buren han bodde i med.. Sen åker den nog ut i förrådet på obestämd tid.. Tror inte jag vågar använda den på ett tag.. Nojjig jag vet men bättre det säkra före det osäkra.. Fast virkon ska ju ta dö på det mesta om inte allt..
Så här hittade jag honom i måndags kväll.. Jag trodde först att han drömde.
Kommentarer
Postat av: Ingrid
Lilla kraken....men att han var jättesjuk går ju inte att ta miste på. Bra beslut. Hoppas nu att det inte sprider sig.
Kram från Ingrid (snart dubbelfarmor)
Trackback