Jag kan föda barn men när det kommer till tatueringar så är jag rädd!

Haha! Ja men det är ju sant! När det kommer till själva barnafödandet så finns det ju ingen återvändo men däremot vid tatueringar så kan du ju säga "Nej nu räcker det" och sen gå därifrån! Och hur snyggt skulle det vara med en halv tatuering? :P Men klarar man av non stop smärta i mer lr mindre 6 timmar i sträck, eller 17 som det var i Elliotts fall, fast där var det ju inte non stop iof, så borde man väl klara av en liten stunds tatueringssmärta?

Men det skrämmer mig lite faktiskt.. Tänk om det gör super duper mega ont? :O Då kanske jag inte vill fortsätta..

Men det är inte på tal att tatuera sig än iaf. :P Först måste jag veta vad det är jag vill tatuera, fast iof vet jag redan det, jag måste bara hitta mitt motiv som jag ska ha nånstans i alla mina lådor i förrådet. Om det inte är slängt förstås, för det kan det ju faktiskt vara. Men jag tror inte det. Fast bäst skulle väl vara att försöka hitta ett nytt objektiv fast på samma sak då da. Det skulle faktiskt inte vara så svårt. :P

Fast frågan är ju om jag skulle vilja ha den tatueringen när jag är 90 och huden hänger?! Fast iof den dagen den sorgen! :P

Nån som vet vad det är som jag vill tatuera in? Som jag har velat tatuera in enda sedan min resa till Corfu när jag var så gammal som man är när man går i 9:an! :P Och vart tatueringen ska sitta?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback