Ont i hjärtat..

Idag har jag tagit tag i en sak som jag väntat alldeles för länge med.. Men för vilken nytta?!

Sitter här och känner mig slagen.. Tårarna rinner.. Allt är bara för jobbigt! Men jag har ju bara mig själv att skylla. Hatar att jag ska fungera som en struts så fort det börjar bli minsta lilla jobbigt.

Men bättre nu än aldrig kanske. Eller jag vet inte. Det kanske är för sent, det kanske inte hjälper..

Hur som helst måste jag få ihop ca 18.000kr och hur lätt är det på en skala?

Jaja det är väl bara att försöka. Göra sitt bästa. Trots att jag vet att det kommer att bli jobbigt.. Får inte gå tillbaka till strutsläge nu! Då faller allt!

Bara att ta på den tuffa masken och faca det här nu! Jag har själv satt mig i denna sitsen! Jag har ingen annan att skylla på även fast jag ibland vill! :P Visst finns det anledningar men det är fortfarande jag som gjort valen! Man har alltid val!

Men hur det än blir så löser det sig. På ett eller annat sätt. Antingen på ett bra eller på ett dåligt sätt. Man får ju bara hoppas att det är det bra sättet som vinner!

Nån som har lust att låna ut 18.000kr till en som inte riktigt vet när hon kan betala tillbaka? 100kr i månaden skulle jag säkert klara, hur lång tid tar det innan jag blir skuldfri då? ;( Tusentals år känns det som..

Nej nu får vi sluta deppa och tycka synd om oss själva! Har man satt sig i en situation så får man ju se till att ta sig ur den också! Det kommer säkert att gå bra. Kommer att vara tungt och jobbigt men till slut borde det gå tycker jag. :)

Nu lägger vi alla sura miner åt sidan och försöker gå in i detta med ett glatt humör istället! Så gått det går iaf.. ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback