Flugovalpen

Nu har jag precis kommit hem från veterinären. Utan hund.. Var tvungen att lämna Oliver där! Och ni kan nog inte ens börja att förstå hur ont det gör i mig just nu. Det går verkligen inte att beskriva! Jag har gråtit hela resan hem! När vi gick ut från sjukhuset så fick jag en mini panikångest attack, kunde knappt andas!

Konstigt egentligen då dom mest troligen bara ska ha kvar honom tills imorgon för att hålla koll på honom pga att dom ska ge honom smärtstillande och då behövde dom ha uppsikt över honom. Snälla som dom är tvingar dom inte oss att sitta uppe hela nätterna för att hålla koll.. ;P Fast jag hade nog sjutton gjort det! Sa till mamma på vägen hem att jag vill att hon ska åka tillbaka och lämna mig i buren brevid där Oliver sitter!

Det gör verkligen ont i både kropp och själ bara över det faktum att jag var tvungen att lämna honom där och åka hem utan honom! Och jag lovar att han kände varje liten känsla jag hade inom mig så jag kan ju inte gjort det lättare för honom direkt.. Ännu mera ångest!

Det kommer fortfarande tårar lite då och då.. Och det gör ont i magen och hjärtat känns som att det har gått i tusen bitar! Det känns som att jag blöder på insidan! Utan Oliver är jag inte hel! Jag får panik över att bara sova en natt utan honom! Och då brukar jag ibland sova utan honom men just det här att lämna honom hos några han inte känner, där han kommer att bli helt ensam i en bur. Nej jag mår inte bra över det! Jag vill ha honom hos mig!

Nu blir ni väl super nyfikna över vad sjutton som har hänt! :P

Igår märkte jag att han gnällde till när jag bar upp honom. Han var spänd i magen och verkade ha ont, men jag kände igenom honom och märkte inte att han gnällde nånstans så tänkte att han kanske är så spänd annars också bara att jag inte tänker på det men jag tyckte ändå inte att det stämde men vi gick och la oss sen och han betedde sig inge vidare konstigare än vanligt. Och idag har vi knappt varit hemma på hela dan, tyckte inte att han var konstigare imorse men jag hann ju knappt gå upp förrens vi åkte iväg.

Och sen när vi kom hem efter jobb och matätande hos Kim, runt 21-snåret, så är det första Lasse säger att han tycker att Oliver är lite skum! Han hade inte ens tagit emot en bit falukorv när Lasse bjöd honom och det är inte likt Oliver! :P Och även jag märkte att han var inte alls sitt vanliga glada jag. Han höll inte på och skällde som en galning som han annars gör utan han gick lite kutryggigt och gömde sig nästan mera. Och så fort nån kom för nära så gnällde han till. Så han visade klart och tydligt att allt står ju inte rätt till!

Så vi åkte in med honom till Ultuna och där känner veterinären på honom och konstaterar att han har ont i ryggen! Sen vet hon inte om det är ryggskott lr om det kanske är nått allvarligare som tex diskbråck. Och hon ville inte klämma mera nu för då kan man göra mera skada än nytta då han redan var väldigt spänd.

Men hon är ju "rolig" och säger att jag redan nu måste bestämma mig och ev ställa in mig på att han ev kan ha diskbråck och då måste han opereras och det görs isf i Strömsholm. Men hon la fram det lite som att det kan gå så långt att man måste bestämma om det är värt att operera lr inte. Och inte lät som lika med döden..

Men vad vet jag.. Jag kanske bara är lite extra känslig då det handlar om min lilla bebis! Kanske inte var så farligt som det lät! :P

Men självklart hoppas vi på att det inte är så farligt utan att han bara har sträckt sig lr nått! Och att dom röntgar imorgon och det visar att han bara sträckt en muskel lr så.. För jag orkar inte med en massa operationer och grejjer! Min psyke orkar fan inte med det! Inte min lilla bebis! Han är ju trots allt bara 7år han har många år kvar på nacken! Och det är utan ryggoperation! :P Tycker jag..