Flugovalpen

Hade lagt mobilen på laddning hemma hos mamma.
Min mobil har ju sitt egna lilla liv och laddar bara ibland ser ni.. :P
Men jag testar väl.. Det såg ut som den ladda..
Hade den på mikron för att kunna höra om det ringde plus att där är väl ett av de få ställen där jag faktiskt brukar ha liiite mottagning.. :P
Men jag hade ju glömt bort att jag hade satt den på ljudlöst när vi var hos Goliat för att den hade dåligt batteri och lät hela tiden.. Ville ju inte skrämma slag på hästen varje gång mobilen ville berätta att den har svagt batteri, som den själv uttrycker det.. :P

Men tillbaka till det jag ska komma fram till.. :P
Jag gick och kollade på mobilen och såg att jag hade 3 missade nr och ett sms från 333(dvs telesvar)..
2 av samtalen var från Udden och det tredje från ett helt okänt nr.. Det stod på mobilen men jag kände inte igen det alltså..
Så jag tryckte mig mot altandörren för att försöka få mottagning nog för att höra vad för nått som spelats in på mitt telesvar..

Den första som tala in var någon Sibylle som undra om jag saknade en sköldpaddskatt!?

Vad sjutton tänkte jag.. Det kan inte vara?! Är det?! Nej dom måste ha ringt fel..
Så jag ringer upp och presenterar mig varpå Sibylle åter igen undra om jag saknade en sköldpaddskatt?!
"Det beror på" svarade jag lite väl förvirrat..

Dom har tydligen hittat en sköldpadds katt ute i Storvreta och efter att ha kollat på id märkningen då fått mitt nummer eftersom jag då står som ägare till denna katt..

Jag fråga direkt: Är hon svart sköldpadd med vitt?!
Ja..
Långhårig?!
Ja..

Men gud det är hon!! Det är BETTAN!!!!! :D

Jag vågade inte tro det först.. Det kan inte vara sant! Bettan har varit borta i ETT OCH ETT HALVT ÅR!!!! Fattar ni!! Vart har hon hållt hus?! :D Min underbaraste goaste Bettan!! <3

För att berätta lite mer då da.. Vi hade en familj hos oss(hos mamma) för ca 1½ år sedan som letade efter en familjekatt och dom föll som en fura för Bettan. Kelen, social och alldeles underbar! Såklart hon e ju MIN katt! *thihi* :P Det tog lite emot då vi igentligen inte hade tänkt omplacera henne utan det var ju Charlie och Kasper som skulle bort igentligen men vi tänkte att vi får väl ge med oss lite och ge folket det dom vill ha.. Charlie och Kasper är lite som dom är så vi får kanske inte se efter vilka vi vill ha kvar utan efter dom som folk faktiskt vill ha. Anledningen var ju att vi tyckte vi hade för många katter. Så vi lät dom ta Bettan.. Först var jag helt emot det men tänkte att det måste ju bli perfekt för henne att komma som ensam katt och få massa uppmärksamhet.. Men så vart inte fallet..
Efter 1-2 dagar i sitt nya hem så rymde hon och har varit borta sen dess.. Vi åkte dit flera gånger och försökte ropa på henne och satte upp lappar och skrev en notis i Storvretas tidning också har jag för mig. Vi la även ut henne som saknad på Samvetets hemsida.. Men efter ett par månader ger man ju tyvärr upp hoppet och tron om att hitta henne har väl inte varit den största.. Kan nog säga att både jag och mamma befarade det värsta..

Och så idag, ca 1½år senare så ringer dom och säger att dom hittat våran katt!! Hur sjukt är inte det?! Jag vet knappt vad jag ska säga.. :D Så glad som jag är!!

I juni/juli i år så hade hon kommit till ett äldre par, mager och eländig var hon. Men har tydligen moffat upp sig lite nu då de äldre paret har gett henne mat! Hon har även fått gå in lite hos dom men då dom har en egen katt som inte alls uppskattar när Bettan gosar med henne så vill dom ju då inte ha henne kvar. Och sen eftersom hon är så pass social och kelen så trodde hon ju att katten måste ju vara saknad! :) Så tanten hade då ringt till den här Sibylle som sedan ringde mig och som det ser ut så kommer vi troligtvis att åka ut och hämta henne imorgon!! Känns så himla sjukt så jag vet inte om jag riktigt kommer tro på det innan jag har henne i famnen på väg hem!

Jag visste ju inte om jag helt skulle tro på det från början heller.. Jag trodde inte att det var en skämt men jag tänkte att dom har säkert sett fel på nån siffra i id märkningen och det är inte Bettan igentligen men Sibylle var så snäll och skickade två bilder som hon varit ute och tagit på henne idag och så fort jag såg bilderna så började jag gråta!! Min underbara Bettan!! Hon lever!! :D

Jag vet inte hur jag ska kunna tacka detta äldre par!? Jag vill ge dom allt och lite till! ;D

Men jag undrar en sak! Vad sjutton har hon gjort hela det året innan hon kom hem till dom?! Överlevt på möss och fåglar?! Under vintern? Ja det lär jag aldrig få reda på..

En sak vet jag iaf.. När hon kommit hem så har hon kommit för att stanna!!